workoutaholic

Nush... Vad vore jag utan dig idag?
Du räddade verkligen mig när jag var ute och tog min runda
Med ångesten krypandes och skrikandes i min kropp
Själen var i uppror
Min kropp darrade
Sms är så underskattade, idag var de min räddning.
Det var länge sen jag kände en sån ångest att jag var tvungen att ta en tur.
Och jag vågar inte erkänna för Zteffe.
Vill inte att förhållandet ska handla om mina ÄS.
Som förra.
Han gav en kommentar om min middag och jag bad "inte du heller"
Han förstod.
Han ställer inga frågor, ifrågasätter inte mängden tränining, ingenting.
Det är dock skönt att inte träffas så mycket, då hinner jag lägga all min tid på min underbara träääning:D
Jag ska fortsätta kämpa, jag tänker fan aldrig ge upp!!!!!
Jag har aldrig gjort det hitills och jag tänker inte göra det nu heller.
Hell no..


Men frågan är om man vågar berätta att man är fejk...?


Aja, dags för axlar o bröst + lite rygg tror jag
Imorrn blire jogging o bål hemma m medicinbollen