allt kan dra åt helvete



har en sån där jävla helvetiskt jävla vecka.
Låt mig vara!
Missar bion för den börjar 20.30 och jag slutar 20.15
OCH SJÄLVKLART måste man pallra sig upp till det där jävla jobbet när man mår så jävla lågt.
och jag som inte träffat mina vänner på skit länge för jag mått som en jävla.. ja. vet inte vad.
ingenting!!!
Mått så himla pissigt,
Min fasad är så jävla falsk...
när jag är ensam gråter jag bara av all ångest inom mig.
Kommer knappast upp ur sängen, orkar ingenting.
Min livslust har bara sugits ur mig i ett nafs.
Ändå har jag släppt det förflutna.

Önskar att någon bara sa till mig"Mikaela, vi låter dig vara ledig i tre veckor"
JA TACK!!!
Eller Capio knackade på dörren och sa "kom"
eller psykvården hämtade mig med tvångströja och lavemang.
Tänker inte låtsats att jag mår bra längre, tänker inte hela tiden tänka på alla andra utom mig själv.
Känns som om man blir sliten mitt itu, jag bara lever för pleasa andra.
Men fan heller. det är JAG som måste bra.
Jag kan inte heala andra när jag själv har ingen ork

tack för att du finns älsk...
  du sätter min lycka före din (vilket e fel egentligen) men... du vet. när bättre tider kommer. du pysslar alltid om mig. du är min bästa vän. aldrig falsk. aldrig har ditt eget intresse för alla andra. du verkligen truly really loves me. en kärlek som är svårt att finna. tack... ser fram emot att bo hos dig.
och imorrn fixar du våran "egna lilla bio".
Jag som hade sett fram emot det. fan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

från tisdag-fredag kommer jag ej vara kontaktbar. *below the surface*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0