Jag hoppas verkligen...
.... att jag någon gång i mitt liv kan tänka sådär bra resten av mina resterande år.
Att se det positiva istället för att fokusera på det negativa.
En tjej på thaiboxningen har tatueringen: Varje ögonblick är en ny chans.
Såå himlans rätt!
Jag undrar när jag ska sluta vara den värsta kritikern, när jag ska sluta trycka ned mig själv.
Kan inte sluta kolla på eniro.. om det plötsligt skulle dyka upp.
Vene vad jag ska göra egentligen, jag har så jädrans mycket självhat... Tror det kommer hjälpa något oerhört att börja här på Slagskeppet. Få ut allt ur systemet.
Allt som håller mig tillbaka, slitandes i min själ.
Det tar så mycket på orken att alltid 24/7 kolla sig i spegeln, i rädsla att förändras till en fulare, äckligare människa
Ännu mer avskyvärd, förbannat snuskigt ful.
Min blogg har varit min räddning.. Inte hunnit skriva så mycket sen jag träffade Z.
Det här är min dagbok, min själaräddning.
Den som hindrar mig från att explodera från alla tankar och fixideér jag har i huvudet.
Oftast har jag tänkt det, att... jag skulle ALDRIG i mitt liv orka m en sån som Mig.
En som alltid tänker på sitt utseende
En sån som inte kan kolla sig i spegeln utan tillgjordhet med smink.
Eller handla godis på samma ställe
Alltid m sig spegeln utifall att o smink i väskan
En som aldrig kan njuta av livet...
Jag är sååå chockad att D stod ut i nästan 2 år...
Jga nästan beundrar honom då jag var som värst.
O jag vet att jag aldrig kommer få chansen att prata m honom igen. Han hatar verkligen mig, den smutsiga horan, av hela sitt hjärta.
Det är synd-.. Han är en riktigt, riktigt fin vän- men det kanske är lika bra. Det finns alltför mycket känslor emellan oss eftersom inget riktigt avslutades på ett bra sätt.
Att se det positiva istället för att fokusera på det negativa.
En tjej på thaiboxningen har tatueringen: Varje ögonblick är en ny chans.
Såå himlans rätt!
Jag undrar när jag ska sluta vara den värsta kritikern, när jag ska sluta trycka ned mig själv.
Kan inte sluta kolla på eniro.. om det plötsligt skulle dyka upp.
Vene vad jag ska göra egentligen, jag har så jädrans mycket självhat... Tror det kommer hjälpa något oerhört att börja här på Slagskeppet. Få ut allt ur systemet.
Allt som håller mig tillbaka, slitandes i min själ.
Det tar så mycket på orken att alltid 24/7 kolla sig i spegeln, i rädsla att förändras till en fulare, äckligare människa
Ännu mer avskyvärd, förbannat snuskigt ful.
Min blogg har varit min räddning.. Inte hunnit skriva så mycket sen jag träffade Z.
Det här är min dagbok, min själaräddning.
Den som hindrar mig från att explodera från alla tankar och fixideér jag har i huvudet.
Oftast har jag tänkt det, att... jag skulle ALDRIG i mitt liv orka m en sån som Mig.
En som alltid tänker på sitt utseende
En sån som inte kan kolla sig i spegeln utan tillgjordhet med smink.
Eller handla godis på samma ställe
Alltid m sig spegeln utifall att o smink i väskan
En som aldrig kan njuta av livet...
Jag är sååå chockad att D stod ut i nästan 2 år...
Jga nästan beundrar honom då jag var som värst.
O jag vet att jag aldrig kommer få chansen att prata m honom igen. Han hatar verkligen mig, den smutsiga horan, av hela sitt hjärta.
Det är synd-.. Han är en riktigt, riktigt fin vän- men det kanske är lika bra. Det finns alltför mycket känslor emellan oss eftersom inget riktigt avslutades på ett bra sätt.
Kommentarer
Trackback
