Ångesten inuti en, den kryper.

Du tryckte mig hårt mot väggen
Kysste mig passionert
Stönade till i mitt öra
Viskandes

"Du är så vacker
det är du och jag för alltid, älskling"
**

Jag har ingen aniiiing hur jag ska klara av julhelgen. Jag blir helt bläää-ad över allt. Ekonomin är sjukt knaper, jag får helt enkelt bara träna, träna och jobba. Kommer ha zero liv för att skrapa ihop pengar till hyra, el, bredband, tele.
Tur att jag kommer bo hos mamma o pappa ett tag. Thank god för dem!
Precis fixat matlådor, sen bärs det iväg till ES och fixa piercingen.
Har packat alla träningsgrejer.
Jag undrar om någon verkligen skulle klara av att leva med mig.
Jag undrar... Kommer jag någonsin bli frisk?
Kommer jag någonsin må bra?
Kommer jag någonsin acceptera spegelbilden som tittar tillbaka på mig?

Jag har mina bra dagar
sen har jag mina dåliga.
Jag får panik dagarna jag INTE tränar. Men jag blir bättre och bättre.
Ibland faller jag handlöst, jag ser svart. Jag blir totalt inuti i mig själv.
Låser in mig och kastar bort nyckeln så ingen kan finna den..
Ibland är Z vääldigt snabb med att fånga nyckeln. Ibland inte.
Ibland är Linn en super letare och finner den.
Ni är det absolut det största stödet jag har haft...
Men även D och sis. Ni hjälpte mig när jag dog på insidan....
Jag tror att ni är orsaken varför jag kämpar. Eller jag VET DET.
Om ni bara visste hur jobbigt det är tt få bort denna cancersvulsten i min kropp. Den som gör att jag förvandlas till något heeeeeeeeeeeeeeeeeeeelt annat... ond... som tar över min kropp.
Vet att det är en schitzo grej, eller låter som det.. men det är som en god vän då, som kommer på besök. Ibland vinner den sidan, men när Z håller min hand vid maten så vinner den bra sidan. Jag vinner mer o mer såna fighter mot mig själv. IDAG till exempel., köpte naturgodis. MEN, la bort den och köpte low carb choklad o cola light:P
Sen vad jag nöjd efter två ynka bitar och en flaska. wohoooo!!



The footprints are still there on my heart
Jag minns hur du stoppade min träning
Stoppade mina hetsätningar
Stoppade mina krav på mig själv
Du älskade mig som tjock och som smal
Idag.. förstår jag vad som hände.
Och jag är glad att du var så hård gentemot mig..
Jag behövde det. and still do.
Minns bara det fula och det fina. Säger man 5 bra och en dålig, minns man bara den dåliga.


Vill inte ni ska tro att D finns i mina tankar som pojkvän och att jag älskar han fortfarande...
Det vore fel.. Men vänskapen är saknad och önskar att vi någon gång kan vara goda vänner, m båda har sina respektive.
Jag vet ju vem jag vill vara med... D var bara inte den rätte pojkvännen för mig, dock VÄN.
Jag vill ha Z...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0