So little time, rather spent it with you

Vaknade av ringklockan igen,
denna gång var faktiskt pappa hemma.
Jag hör den välbekanta rösten
Jag ropar inifrån och under mitt täcke "nej, inte idag igen"
När jag fumlat klart kryper den där lukten in i mina näsborrar
Känner kroppen tryckas mot mig
Hostar halvt isönder mig
Men det är det fan värt.
Han kom

egentligen är du perfekt nu, precis som jag ville.
fan!

Vi gjorde ju slut, och nu kommer du med blommor, rosor, överraskar mig, du tränar.
FAN!!

Nästa helg ska jag träffa en PT, hon ska hjälpa mig med kost och träning. Sjukt jävla tacksam också. Fy fan vad jag blir glad. Helt otroligt. Och hon förstår vad jag går och har gått igenom.
Wow... Nu börjar livet verkligen vända.
Jag käkar min hostmedicin.
Och förhoppningsvis kommer jag träna redan på torsdag nu när jag sover sisådär 15 tim på dygnet och ligger på kcal+ bara för att bli frisk.
Nu har jag inköpt all valiokeso som finns.
Oh yeah, I'm fucking ready!!
hehe
Mmmmm.. min drömkropp......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0