det måste fan vara illa...

... om man sitter på en stol och bara hulkar som ett litet barn på sitt jobb.
behöver verkligen någon nu, men ingen är här...
ingen som smeker min panna och håller om mig..  som viskar att allt ska bli bra.
som sitter bredvid mig tills jag somnar, så jag kan känna trygghet och värme.
jag behöver verkligen ngn... men jag känner mig totalt utelämnad...

vart är alla?


Jag får inte ens chansen att förklara, JAG VILL INTE HA TILLBAKA DIG, men visa fan respekten att man får förklara. Ist ber du din familj att svara åt dig.
Din otrevliga familj som jag ALDRIG mer kommer se efter ikväll...
Jag ska hämta mina grejer o du ska få dina, sen slipper du se mig
Min räddninspatrull kommer sköta allt. Tack. Jag är verkligen skyldig er en stor gentjänst.
Vet att jag inte vart en sån bra vän, men idag så ställde ni upp m allt..

hur ska jag klara av att jobba m ett brustet hjärta?

Varje andetag sliter ut min själ, varje steg känns som ett ton

som om jag försvinner ett tag från jorden, så vet ni varför.

Kommentarer
Postat av: Linn

Jag är ju här....

2008-08-19 @ 11:37:22
URL: http://nush.bloggsida.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0