workoutaholic

Varför kan jag inte se det?
Jag vet att ni säkert har fått nog med alla "jag hatar mig själv"-inlägg.
Men här är det enda jag kan skriva av mig..

Är så himla nere.. Har ätit upp mig lite  under helgen.. så jag fått tillbaka energin
Till detta kommer den fina o vackra ångesten.
Så fort man säger "ut på fredag" då kommer den krypandes i kroppen.
"Måste se snygg ut", "ingen gasig mage", "svält dig själv 48 tim innan så kroppen blir lite mindre"
"Träna hårdare, annars kommer de peka o skratta. Vem fan vill se ut som DIG???"

Tankarna borde inte finnas där. Äckliga små monster!!
Som viskar i mina öron hur äcklig jag är. Hur ovärdig jag är.
Varför ska sjukdomen alltid lyckas vinna över mig?
Vad ger Den för rätt att ge mig så mkt självhat?

Jag skulle inte önska den här skiten till min fiende ens. Den är så vidrig.
Det går inte ens att beskriva hur den äter upp en.
Trots alla runtomkring mig känner jag mig som världens ensammaste o patetiska människa.
Som får panik på gymmet o springer o gråter på toan.
Skakar av ångesten.

FAN VAD NORMALT?????!!!!
Jag orkar inte längre... Jag har kämpat mot denna skit i 4 år nu.
Jag orkar inte med alla panikattacker.

Jag vet att du inte kan finnas för mig 24/7. Du har vart med från början..
Jag behöver dig nu.. Jag behöver dig så jävla hårt.
Jga behöver att du smeker mitt hår
Jag behöver att du håller om mig

Och jag klarar verkligen inte av att jobba. Jag måste få bli sjukskriven.
Eller så säger jag helt enkelt upp mig nu...