breakdown

Jag bröt ihop på kontoret, lagret, rökpausen, på coop (ja på coop), kassan... Ja. vart har jag inte börjat storgråit?
Skönt att anna kom... hade nog dött annars. Hur ska jag klara av denna jobbdag när jag inte ens klarar av att fungera.

Jag ska sticka med anna nu utomlands. och plugga ett år.

En ny start, utan ätstörningar, pojkvänner eller kåta jävlar.

Då läser man vid något college, kanske ska satsa inom Hälsa eller Psykologi faktiskt:) Ska sätta oss ned i helgen och titta på kurser o boka... fast visst, hittar man inget får man vänta lite. För jag kan inte stanna här efter allt som har hänt, det finns ingen plats för mig här.
Aldrig har jag känt mig så vilsen, bortkommen eller äcklad av mig själv.




stördare familj får man fan leta efter -  ja vill bara ha mina grejer. Är det svårt att ge mig dem eller?
Shit asså, mer jävla pajkad som lägger på luren för jag VILL HA MINA GREJER, INTE ER SON!
Vänta, sonen som jag höll om, tröste, smekte, torkade tårar ifrån när hans FÖRÄLDRAR TRYCKTE NED HAN SÅ JÄVLA HÅRT, ber dem att kasta iväg mig som ett litet papper.
Fy fan... Jag hade faktiskt.. Aldrig i mitt hela liv trott att han om någon skulle göra detta.
Vara jävla morsa sa vilken parasit han var, vilket kryp, vilken jobbig son, KNÄCKTE HONOM VARS BITAR jag plockade upp.
Fy fan asså..lägre människa får man fan leta efter. efter snart 2 års förhållande..
Jag gjorde slut på ett hårt sätt, jag vet. Allt för att eliminera skadorna. Jag ville inte att han skulle veta vad som pågick.
Jag hatar honom för att han gör såhär, förstår han inte att jag bara skyddar honom???
Det jag sa var egentligen bara massa lögner...för att inte säga den riktiga orsaken. Och kanske är det bättre så, han läser ju ändå inte min blogg.
Han kommer aldrig att få veta sanningen.

Och det är lika bra det.


Tack anna o emmsan för ni hjälper mig ikväll..guld värt...






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0